Det är traktörpannan som räddar oss nu när vi bara har en kokplatta att laga mat på. I den blandar man ju alla ingredienserna och behöver inte hålla på med flera kastruller.

Igår var det för en gångs skull gemensam middag mitt i veckan (mannen och jag tränar varannan kväll verkar det som) och då är det ju roligare att anstränga sig lite. Det blev en kycklingpanna med mycket grönsaker.

Jag skar ner fyra kycklingfiléer i mindre bitar som jag brynte i traktörpannan. Under tiden strimlade jag paprika, lök, aubergine, zucchini och tre vitlöksklyftor. Jag tog upp filéerna och fräste upp grönsakerna i rejält med smör, saltade och pepprade såklart. Sen hällde jag på en stor förpackning krossade tomater, ett par dl vitt vin och ett par dl vatten så fick det puttra en 10-15 minuter med grönsakerna. På slutet fick kycklingbitarna  ligga i grönsakerna och såsen tills de var genomkokta vilket väl var en 10-15 minuter till. Tillsammans med rejält med färsk timjan.

Lite enkla tillbehör på tallriken sen - romansallad, svarta oliver och en klick crème fraîche. Mums!

Av utrymmesskäl i grovköket fick jag bära in stora skärbrädan i vardagsrummet och skiva alla grönsakerna på bordet där inne...och springa fram och tillbaka och hålla koll så att jag inte brände kycklingbitarna, men vad gör man inte för en gemensam god middag en tisdag!

"Tänk om jag äter för många ägg!", "Kan man äta för många ägg?", "Hur många ägg kan man äta om dan?". Ja det frågar sig ibland nyblivna LCHF-ätare med oro i rösten.

När vi blev kolesterol-skrämda på 80- och 90-talet blev det plötsligt farligt att äta ägg. Från myndigheternas sida lyckades man verkligen sätta en attitydförändring ända in i ryggmärgen på folk. Att äta ägg fick en farans skimmer över sig. Ägg till frukost varje dag var som att ta expresståg till slutstationen Hjärtinfarkt. Idag vet vi bättre, men många har fortfarande lite problem att ta till sig att ägg skulle vara nyttigt.

Vad finns det i det lilla ägget då?

Ägg innehåller alla vitaminer utom C-vitamin – som naturens egen multivitamintablett! De innehåller dessutom mineralerna selen, magnesium, kalium, niacin, järn och jod. Selen är ju t ex något som vi svenskar får i oss alldeles för lite av, men med tre ägg om dagen har du uppfyllt den rekommenderade dagsdosen. Jod är också väldigt viktigt för att sköldkörteln ska fungera. Ett av B-vitaminerna, folat, är viktigt för kvinnor som är eller vill bli gravida eller som ammar. Ett ägg innehåller 12 % av de rekommenderade dagliga 400 ug. Men kanske är det ändå proteininnehållet i ägget som gör det till vårt perfekta födoämne. Sammansättningen av aminosyror i proteinet är väldigt lik vårt eget protein och gör det extra lätt för kroppen att ta upp på bästa sätt.

Till alla er som trycker i er olika "bars" för att ni bantar, vill ha extra näring vid träning etc (ja om ni överhuvudtaget läser den här bloggen?) – ta ett par kokta ägg istället! Attan så mycket billigare och garanterat utan billiga kolhydrater!

Och så var det här med kolesterolet... ett ägg innehåller 0,2 g kolesterol. Jag går inte in på några detaljer just här och nu, men nyare forskning visar att vi inte behöver vara rädda för kolesterol. Det som vi inte får i oss genom kosten producerar vi själv eftersom kolesterol är en viktig byggsten i många processer i kroppen.

Själv köper jag dessutom alltid ekologiska ägg. Jag vet att hönsen har det bra, äter bra och att näringsvärdet i äggen är lite högre!

När jag lyssnade på Andreas Eenfeldt under en föreläsning berättade han att han också ofta fick frågan om hur många ägg man kan äta. Han brukade då svara att "om du äter 24 ägg om dan äter du för många". Som vanligt är det "lagom" som gäller! Och med en varierad kost hinner man ju sällan äta 10-15 ägg om dan heller.

Källa: www.svenskaagg.se

Vår köksrenovering fortskrider med snigelns hastighet och jag har fortfarande bara tillgång till en kokplatta att laga mat på. Det blir ytterst enkel matlagning! Ledordet är framförallt ett fåtal ingredienser eftersom platsen mellan värmepannan och tvättmaskinen i grovköket inte är så stor att stå och skära och hacka på!

Jag försöker ändå, trots en viss torftighet, ha rätt sorts mat på tallriken vid varje måltid. 

1) En proteinkälla - dvs fisk, fågel, skaldjur, kött eller ägg av ungefär samma storlek som min hand (handflata eller knuten hand kvittar). På dagens middagstallrik blev det uppvärmd köttfärssås från frysen.

2) Grönsaker som innehåller vitaminer, mineraler, antioxidanter och lite kolhydrater. Här blev det lättkokt tunt skivad zucchini och så finns det ju paprika och tomater i köttfärssåsen.

3) En fettkälla. Det blev en klick smör som fick smälta på zucchinin, jag tror det var lite vispgrädde i såsen och så la jag till en klick kall crème fraîche på toppen.

Sen blev det en persiljekvist från växthuset för fotograferingens skull och farmors fina gamla tallrik för att jag tycker maten smakar så mycket godare i vacker inramning!

LCHF blir större och större. Allt fler vågar sig på att äta mer naturligt fett och rata kolhydratrika bulklivsmedel som bröd, potatis, ris och pasta. Förkortningen LCHF har blivit allmänt accepterad och mer och mer likvärdigt med hälsa. Har du inte testat själv så finns det säkert någon i bekantskapskretsen som tappat 10 kilo på LCHF.

Det är nu vi måste börja se upp. Livsmedelsindustrin har näsa för vad som säljer och här seglar ett nytt marknadssegment upp. Jag har inga konkreta exempel men från USA kommer produkter som kallas för "Low carb" som tyvärr innehåller alldeles för mycket kolhydrater och tillsatser för att hålla sig inom LCHF-ramen.

Mediaindustrin hakar också på. LCHF säljer och på alltfler veckotidningar och månadsmagasin hittar vi den kända förkortningen i lysande bokstäver på framsidan. Här finns minsann sanningen om LCHF och mängder med recept. Mycket är säkert jättebra men ju större bredd det får, desto större anledning att ta fram den kritiska blicken. Håller recepten verkligen måttet?

Ett skräckexempel är receptet på LCHF-scones på webbsajten Tastelline. Här presenteras ett recept som innehåller sojamjöl och margarin som LCHF. Två produkter som är absolut no-no för en hälsoriktig livsstil!

Har du ätit LCHF ett tag är det säkert inget problem. Vi har varit vaksamma på innehållsförteckningar så länge att det satt sig i ryggmärgen vad som är bra och vad som är bluff. Men för alla nytillkomna blir jag ändå lite bekymrad – för inte vill vi att någon ska äta sojamjöls-scones med margarin i och tro att det är LCHF?

Eftersom vi är utan kök nu ett tag var det extra trevligt att vara bortbjudna i helgen på både lunch och middag!

"Vi tar något lätt till lunch bara" sa värdinnan på telefon innan men hon hade givetvis bullat upp med en hel buffé av små godsaker. Hennes rättesnöre i matlagning är bra råvaror och det räcker väldigt långt för en LCHF-are. Det var bara brödet som jag hoppade över.

Ser ni på bilden att ägget har två gulor? Det kom från en lokal äggproducent och vi körde förbi där sen och köpte med oss ett flak hem.

Förutom att räksalladen var god så den smälte i munnen så var de små muffinsen också något alldeles extra i all sin enkelhet. Så jag fick receptet:

Till 30 st behövs 5 ägg, 2 dl vispgrädde, 3 dl mjölk och 3 dl riven ost. Som smaksättning en blandning av stekt rödlök och gul lök samt lite kallrökt skinka. Ca 15-20 minuter i 200 grader. 

Alldeles nya är de tydligen fluffiga men vi fick dem uppvärmda dagen efter och de var så krämigt halvsega att skrapa ur pappersformen. Nu längtar jag efter en ugn så jag kan prova själv.

Vi har inget kök att laga mat i! Det gamla är utrivet och snickarna tänker ta gott om tid på sig till golvläggning, nytt tak och annat innan det nya kommer på plats. Tills dess får jag tänka om när det gäller matlagning. 

I grovköket står en spisplatta som jag kan sätta en kastrull i taget på och det kommer man ju faktiskt ganska långt med. Speciellt som mannen älskar sin utegrill! Häromdagen blev det grillade fläskkotletter till middag med lättkokt sparris och flagad parmesan som tillbehör. Såsen bestod av kall crème fraîche med vitlöksost.

När kotletterna nästan grillat klart skar vi bort den tjocka fettranden med svål och gav lite extra tid nära den heta kolen medan kotletterna fick vila på en annan svalare nivå. Inte världens nyttigaste mat med all stekytan på men helt klart måltidens höjdpunkt smakmässigt.

Fredagsmys – måste vi äta då? Tugga, snaska och smula i tv-soffan med familjen eller kompisarna? Ja, det säljer en hel del chips, läsk och godis i alla fall. Chipsen som kanske eventuellt en gång varit potatis eller majs, men det vi äter är mest salt, kryddor och smakförstärkare. Och alla ligger de i superfärgglada och lite blanka påsar.

Om det ska finnas något trevligt ätbart att mysa med så har jag lite andra tips:

Hemmagjorda ostchips – några skivor ost på ett bakplåtspapper i mikron två minuter och man får de allra godaste, sprödaste chips. Eftersom de inte innehåller några kolhydrater som triggar ätandet är man man mätt efter fyra stycken.

Blomkålsbitar med dippsås – helt oglamoröst och fullständigt färglöst men oj så gott. Dippsåsen gör man så klart själv av crème fraîche och vitlöksost. Inte av en färgglad pulverpåse med glada grönsaker på bild.

Brieost med tunna paprikaringar och valnötter – lite mer stil på det än blomkålsbitarna faktiskt. Och det finns absolut ingen anledning att lägga ostbiten på ett kex innan man stoppar in den i munnen.

Rostad mandel – ja man kan faktiskt rosta dem i torr stekpanna med lite salt alldeles själv. Fast den färgglada påsen får man ju inte då.

"Vill man gå ner i vikt kan man givetvis inte göra några undantag" hörde jag mig själv säga på min kurs förra veckan. Om ingen annan lyssnade så hörde i alla fall jag själv väldigt tydligt vad jag sa. Jag som är undantagens mästare!

Det blev en väckarklocka och mitt nya mantra är "inga undantag, inga undantag". Tillfällena till undantag är oräkneliga.

På planet hem från en intensiv helg i Stockholm fick vi en mugg till kaffet. Inuti muggen låg en stor chokladboll. Min första tanke, eller nej, inte tanke utan mer en reflexgärning styrd av mitt belöningscentrum i hjärnan, var att äta den. Jag hade ju gjort av med massor av energi, en liten kaka får man väl inga inflammationer av och förresten fanns det ju absolut inget annat att äta. Mitt mantra hjälpte mig. "Inga undantag" och förresten var jag ju inte ens hungrig.

I kassakön på Citygross finns ju de där ställen med lakritstänger. Ibland står man där en stund och hinner kolla igenom sorterna. Kanske finns den där goda med lakrits och mint där. "Inga undantag nu" och så flipprar jag lite på mobilen istället medan jag väntar på min tur.

Med resten av familjen på konditori. De äter ju glatt wienerbröd och chokladbollar. Ibland kan jag få för mig att göra ett undantag med en Sarah Bernard-kaka för mitt belöningscentrum skriker högt att "den finns det ju i alla fall inget gluten i". Då hjälper det med ett mantra och att välja länge mellan tesorterna istället.

Eller när kiosken premiäröppnade i påskhelgen och mannen ville inviga sommarens glass-säsong med en stor mjukglass....